Om boken
Grape, Erik 1755-1808
Utkast till beskrifning öfver Enontekis sokn i Torneå lappmark. / af Er. J. Grape. – Stockholm, 1804 – s. 197-288, 1-14, 81-108 ; 21 cm
Kongl. Vetenskapsakademiens nya handlingar; 1803-04 sammanbundna. Innehåller tabeller med väderobservationer samt solens upp och nedgång.
Sökord
Geografi; Norge; Finnmarken; Enontekis; Torneå; lappmark; lappar; samer; nybyggare; vidskepelse; djur; växter; väder; observationer

Bokvisning (Kräver plug-in/insticksmodul) (nytt fönster)

Om författaren
Grape, Erik, kyrkoherde.
Erik Grapes far, Isak, hade slutat som kyrkoherde i Övertorneå och varit en av huvudpersonerna i den Viklundska väckelsen på 1770-talet. Eriks mor var dotter till kyrkoherden Pehr Fjällström. Erik gick i sina fäders spår och 1788 tillträdde han tjänsten som kyrkoherde i Enontekis. Från 1799 var Grape korresponderande ledamot av vetenskapsakademin. Erik Grape var en generös värd. Under 1799 fick han ett flertal besök bland annat av engelsmännen Clarke och Cripps, överste Sköljdebrand och italienaren Acerbi. 1806 flyttade Grape som kyrkoherde till Nederkalix.

Uppslaget till sitt arbete om Enontekis har Grape antagligen fått från Abraham Hülphers. Hülphers besökte emellertid aldrig lappmarken medan Grape gick grundligt tillväga.

Den bygd Grape skildrar ligger på toppen av Nordkalotten, där finskt och samiskt vävdes samman till en sluten kulturenhet som in sin isolering föga påverkades av norskt och svenskt. ”Stor-Enontekis” kontakter med Lyngen och över Kautokeina med Alta och övriga delar Finnmark i Norge var sedan gammalt goda. Genom kvänernas invandring till Norge talade man helst lapska eller finska över de nuvarande riksgränserna uppe i norr. Dessa har aldrig varit särskilt skarpt markerade i befolkningens medvetande på Nordkalotten och var det självklart ännu mindre på den tiden då Finland och Sverige tillhörde samma rike. (Tornedalica 1969, nr 7, s. I)

Källa
Tornedalica, 1969. Luleå: Tornedalica. nr. 7, s. I-VI