Hermelin, Samuel Gustaf (8008h)

Sjockjocks lappskan
Om boken

Hermelin, Samuel Gustaf, 1744-1820.
Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige : Första Afdelningen / utgifne af friherre S.G. Hermelin. – Stockholm, 1806. – [16] pl. ; 48 cm.

 

 

 

Sökord
Kartor; Luleå; lappmark; samer; kläder; bågskytt; båge; boningshus; pörte; illustrationer

Bokvisning (Kräver plug-in/insticksmodul) (nytt fönster)

(Ladda ner insticksmodul/plug-in) (nytt fönster)

Planscherna
Karta över södra delarne af Sverige och Norge; Karta öfver Närke; Karta öfver en del af Göta Rike; Karta öfver Skåne; Utsigt af fjället Ruten; Utsigt af fjället Wigeln; Utsigt af Ljusnedals bruk i Härjedalen; Utsigt af fjällsträckningen emellan Härjedalen och Norge; Utsigt vid Peurjaure i Luleå Lappmark; Costumer af en Sjockjoks Lapp och Lappska; Costumer af en Sirkas Lapp och Lappska; Costumer af Kaitum och Turpun Lappar; Costumer af en Torneå-bo och en bågskytt; Båge i Lappmarken; Finskt boningshus eller Pörte; Utsigt vid Olhava i Ijo Socken och Uleåborgs Höfdingedöme.

Om författaren
Hermelin
, Samuel Gustaf, friherre, kartograf och bruksidkare.
Hermelin inventerade landets naturresurser och presenterade dem med bl.a. kartor, vilket resulterade i det s.k. Hermelinska kartverket. Under arbetet med kartverket väcktes Hermelins intresse för Norrbotten. Hermelin ansåg att ett ökat jordbruk i Norrbotten skulle förbättra det lokala klimatet och köpte därför mark och bedrev jordbruk och nyodling, främst i Rånedalen, där han ägde 173 hemman och nybyggen. Framför allt ägnade han sig ändå i Norrbotten åt kostsamma bruksanläggningar. År 1799 förvärvade han Meldersteins bruk. I hans egendomar ingick sågverk, masugnar, blåsugnar och hamrar. Hermelin tvingades i konkurs 1812 då den ekonomiska verkligheten innebar höga transportkostnader, bristande yrkeskunskap och växlande avsättning.

Källa
Norrländsk uppslagsbok: Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Umeå: Norrlands Universitetsförlag. Bd. 2, s. 86