Boken till försäljning.

Vi bjuder på fika, Välkomna.

Här kan du läsa mer om boken www.hitom.se

Öppethållande är 07.30-11.30.

Vi har utställning om gradmätningen.

Vi har även lite bokförsäljning bl a  Musik på gränsen, Musiikkia rajalla av Marja Mustakallio. Ordbok, Meänkielen iso sanakirja A-K, L-N av Bengt Pohjanen. Barnböcker på meänkieli. Vykort säljer vi även med motiv från Aunesgården. Så välkomna för ett besök på NKFC.

————

I Faderns, Sonens och Försäkringskassans namn – Lördag 2 april kl. 16.00-17.00 på Röda Kvarn

Arr: Övertorneå Teaterförening

NKFC säljer biljetter; för medlem 100:-, 150:- förköp

————————————–

Sitaraha-stjärnorna (Riksteatern) - teater, sång och dans, en berättelse om tre afghanska kvinnors levnadsöden. Tisdagen den 22 mars kl. 19.00-20.00 på Folkets Hus Övertorneå.

Arr: Övertorneå Teaterförening

NKFC säljer biljetter; För medlem 100:-, 150:- förköp, 200:- vid dörren

I samarbete med Övertorneå Teaterföreningen så säljer vi biljetter till;

Jojje Wadenius – 70 år och evigt ung. En hyllningskonsert med Norrbottensmusiken.

Onsdag 9 mars kl. 18.00-19.30 på Folkets Hus

Förköp 150:-, för medlem 100:-, vid dörr 200:-

Tisdagen den 9 februari kl. 18.00

Nu finns det möjlighet att söka stöd från EU:s landsbygdsprogram 2014-2020 som administreras av Jordbruksverket.

Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Inom programmet finns möjlighet att söka stöd till projekt som syftar till att öka tillgången till infrastruktur och service för lokalbefolkningen, företagare och besökare, eller till projekt som bidrar till attraktivare natur-, fritids- och kulturmiljöer. Stöd kan sökas till investeringar där den gemensamma nyttan är stor men där enskilda har svårt att hitta finansiering själva.

Har ni en projektidé eller frågor och tankar om vilka möjligheter som kan finnas för er förening, organisation eller företag?

Det kan exempelvis vara:

Förbättringar av småskalig infrastruktur på landsbygden

Investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt samlingslokaler

Tillskapande av möjligheter till rekreation för allmänheten

Tillvaratagande och vårdande av natur- och fritidsområden

Kontakta Stig Kerttu, Tillväxtenheten, via e-post: stig.kerttu@overtornea.se eller tfn 070-588 48 17 så hjälper vi er med detta.

Vi bjuder på fika!

Övertorneå kommun – Tillväxtenheten

Torsdag den 22 oktober besöks vi av Laila Freij som berättar kring sin bok  ”Arbetstugubarn- Att vara skolbarn i Norrbotten” . Kl 17.00, vi bjuder på fika!

Torstaina 22/10 vieraile kirjailija Laila Freij meillä ja kertoo kirjastaan  ”Arbetstugubarn- Att vara skolbarn i Norrbotten”. Kello 17.00. Kahvia tarjotaan.

I år är det 75 år sedan olyckan i Armasjärvi inträffade (24/10 -1940). För att minnas detta har vi en mindre utställning med bland annat fotografier ur vårt bildarkiv uppe under hösten.

Armasjärven lossitapaturman 75-vuotisen muistoksi meillä on pieni näyttely syksyn aikana jossa on valokuvia kuvarkistosta ja muuta tietoa asiasta.

Keksin tulva (Bondeskalden Antti Keksi av Erik Wahlberg)

Pentti Kerola har översatt boken – Bondeskalden Antti Keksi av Erik Wahlberg – till finska och konstnären Tapani Rantala har illustrerat boken. Översättaren Pentti Kerola och bokförläggaren Tuomo K Korteniemi vid Väylä-kustantamo förlag kommer och presenterar boken.

Pentti Kerola on suomentanut Erik Wahlbergin kirjan Bondeskalden Antti Keksi ja taiteilija Tapani Rantala on tehnyt kuvitukset. Kääntäjä Pentti Kerola ja Väylä-kustantamon kustantaja Tuomo K Korteniemi esittelevät kirjaa.

Tid/aika: Torsdagen /Torstai 24 september/syyskuuta, klockan/kello 18.00 (lokal tid/paikallista aikaa)

Plats/paikka: Nordkalottens kultur- och forskningscentrum (NKFC), Matarengivägen 24, Övertorneå

Presentationen sker på finska / Esittely tapahtuu suomeksi

Välkomna! / Tervetuloa!

I samband med Matarengi marknad kommer Matarengi forskarförening att ha öppet hus på NKFC med erfarna släktforskare på plats. Lördag 11 juli kl 11-14. / Mataringin markkinalaunataina 11.7 sukutuktijat pitävät taloa auki 11-14.

I övrigt normala öppettider även under sommaren. Månd-Fred 9-12, 13-15

För åttonde gången arrangeras Hilja Byström-dagen till minne av Tornedalens första skönlitterära författare Hilja Kallioniemi Byström (1908-1993) som föddes just den 18 april i Matojärvi.  Arrangemanget sker i samverkan med Meänmaa och Meänmaan teatteri. Årets tema är kvinnliga författare.

 FYRA KVINNOR + HILJA

 Program

 13.00 Inledning: Text Hilja Byström (Meänmaan Teatteri)

13.20 Kalevala på meänkieli (Meänmaan Teatteri)

13.40 Rita Simu berättar om sitt skrivande

14.00 Marita Mattsson Barsk: att skriva på meänkieli

14.20 Fika

14.50 ”Nothing else matters”, Lina Stoltz presenterar sin nya bok

15.10 Boksläpp. Ann-Gerd Simu, Bara en flicka
Kalevala och en mandolin (Meänmaan teatteri)

Tornedalens årsbok är en publikation med djupa rötter, ända ner till 1960-talet. Den första årgången gavs nämligen ut redan 1963 och nu har boken klarat av sina första 50 år och börjar nu på sina nästa femtio.

Från och med årets utgåva, dubbelnumret 2013-2014, ansvarar Nordkalottens kultur- och forskningscentrum för utgivningen.

I årets bok har vi försökt göra artiklarna tillgängliga på både finska/meänkieli och svenska. På grund av kostnadsskäl handlar det inte om regelrätta översättningar men däremot referat av artiklarna på det andra språket. Aune Rummukainens artikel om suveränitetsholmarna i Torne älv är dock ett undantag. Den gavs ursprungligen som ett föredrag på internationella lantmätarfederationens FIG:s kongress i Kuala Lumpur 2014 och har därmed en engelska version istället för en svensk.
I övrigt i årsboken finns en längre artikel av Lars Westerlund om förhållanden mellan utländska soldater och unga kvinnor. Den anknyter till hans artiklar i årsböckerna 2011 och 2012 om tyska soldater i Finland under fortsättningskriget men där han nu ger också lite vidare perspektiv.
Gunnar Lassinantti har skrivit om redaktören och kulturpersonligheten Sigurd Klockare från Seskarö som skulle ha fyllt hundra år 2013.
Helena Ruotsala har i sin forskning riktat in sig på det speciella med människor som bor och lever vid gränsen och redogör i sin artikel bland annat för begreppet regionaut.
Ett annat begrepp som behandlas i årets bok är ”knapsu”. Tage Alalehto och den nyligen bortgångne Tryggve Sköld undersöker begreppet i sin artikel och försöker hitta en etymologisk härledning till ordet.
I storordbok för meänkieli där man kan slå upp ordet får man ingen etymologi men ordet översätts med ”feminin man”. Bengt Pohjanen som är huvudredaktör för ordboken i fråga redogör om hur arbetet bakom storordboken fungerar och om tanken bakom utgivningen.

I det stora hela fortsätter Tornedalens årsbok sin vandring i samma hembygds- och lokalhistoriska spår som varit dess kännetecken sedan starten 1963. Det som är ett nytt inslag i årsboken är sammanställningen och noteringarna över utgiven litteratur med tornedalsanknytning de senaste åren. Priset är 150 SEK / 15€

Tornionlaakson vuosikirja oon julkasu jolla oon syvät juuret. Ensimäinen kirja julkasthiin jo vuona 1963 ja nyt kirjaa pääse toisele viielekymmenele.

Tästä numerosta lähtien, 2013-2014,  Pohjoiskalotin kulttuuri- ja tutkimuskeskus vastaa kirjan julkaisusta.

Niinko jo aikasemmin oon tänäki vuona yritetty painottaa tekstien kaksikielisyyttä, ei nyt suoria käännöksiä silti mutta niin ette ne olis kuitenki refereerattu ruottinkielestä suohmeen/meänkiehleen ja päinvastoin.  Ainua poikkeus tästä oon Aune Rummukaisen artikkeli Tornionväylän suvereniteettisaarista jonka hään alkuperäsesti piti kansainvälisten maanmittarien yhistyksen konkressissä Kuala Lumpurissa 2014 ja se oon siksi englannin kielelä.
Muuten vuosikirjasta löytyy Lars Westerlundin pännästä pitempi artikkeli ulkomaalaisten sotihlaitten ja nuorten naisten kansakäymisistä.  Se liittyy samhoin asiapiihriin ko hänen tekstinsä vuosikirjoissa 2011 ja 2012 mutta tässä hään osittain laajentaa perspektiiviä.
Gunnar Lassinantin teksti käsittellee Sigurd Klockarea, seittenkarilaista toimittaijaa ja kulttuuripersoona joka olis viime vuona täyttäny 100 vuotta.
Helena Ruotsala oon tutkinu rajaseu’n asukhaita ja heän stratekioita jokapäivän elämässä. Hään tekkee kans selkoa termistä rekionautti omassa artikkelissä.
Tage Alalehto ja vastikhään poismenny Tryggve Sköld taas käsittelevä sannaa knapsu ja yrittävvä löytää siihen etymolookisen selityksen.
Knapsu-sanan voi tieten löytää meänkielen suursanakirjasta ko siittä oon jo kaksi ossaa ilmestynny. Siellä siihen ei etymolookista selitysta löyä mutta se käänty suomeksi ”naismainen mies”. Niistä kahesta osasta, A-K ja L-N joita oon tähän asti tehty Bengt Pohjanen, kieliraatin puhhenjohtaja, kirjottaa ja selvittää sanakirjan taustaa ja kieliraatin meininkiä.

Tornionlaakson vuosikirja 2014 jatkaa matkaa suurin piirthein samoja koitiseutu- ja paikallishistorian polkuja seuraten joka oon ollu kirjan tuntomerkki alusta lähtien. Tänä vuona uutuena oon luettelo parin viime vuen aikana ilmestynheistä tornionlaaksolaisista kirjoista. Hinta oon 150 SEK/15€